De försvann lika fort som de kom. Jag skottade utanför dörren på morgonen, men jag kunde lika gärna ha låtit bli. Jag talar såklart om snöflingorna strax innan jul, som krampaktigt hölls sig kvar i nästan ett helt dygn i slasket.

Den möttes först av lättnad och glädjerop, men de ersattes till slut av flås och jämmer. Jag talar om värmeböljan i somras, som lämnade det svenska jordbruket på botten av en uttorkad sjö. I Lund var månaden maj 2018 den torraste sedan slutet av 1700-talet. Under det gångna året har vi fått känna på en varning om hur ett varmare klimat kan påverka oss, med vattenbrist och klimatkatastrofer jorden runt. Beräkningar visar att vi på grund av växthusgaser riskerar att havsnivån höjs med många, många meter Då försvinner de flesta av jordens största städer under vattenytan, såsom stora delar av New York, Rio de Janeiro, Alexandria i Egypten, Shanghai, Miami, men också Malmö. Kanske är det bara Turning Torso och Malmö Live som sticker upp ovanför ytan. Jag tror alla är överens om att en sådan katastrof borde undvikas till det yttersta. Om planetens temperaturökning stannar vid 1,5 grader, så kan vi med nöd och näppe klara oss undan. Om vi når två graders-gränsen, så kommer känsliga områden såsom korallrev, stora glaciärer och de flesta små öar såsom Maldiverna, att gå under. Varmare än två grader får det helt enkelt inte bli… men vi är på väg mot 3.

Isar smälter, haven stiger, djur och växter hotas, fattiga områden drabbas ytterligare, vattnet räcker inte till, länder förlorar sitt jordbruk och områden blir obeboeliga. Det händer just nu, och kommer att fortsätta – om vi inte ändrar på vårt sätt att leva. Stora internationella möten hålls och det pratas hit och dit. Men var är skillnaden? Den måste delvis du, ja, precis du där på andra sidan datorskärmen, ansvara för. Men vad kan man göra? Och vad gör det egentligen för skillnad? Varenda liten sak du kan bidra med gör skillnad, även om den är väldigt, väldigt liten i mängden. Men tänk om alla slutar att använda plastpåsar, vilken seger! Här kommer en liten lista över vad du, som elev, ungdom, barn och medborgare på den här planeten kan göra, för att göra kampen mot oss själva lite lättare. Följ listan, sätt på dig en röd mantel och var med och rädda världen.

  1. Ät närodlad mat… så klart. Det finns olika åsikter gällande ekologiska grödor, men närodlad mat är ett säkert plus. Sätt ner foten när dina föräldrar plockar till sig de brasilianska äpplena och hämta istället de svenska.
  1. Handla begagnat. Begagnat betyder inte slitet. Vad sägs om ett par oanvända jeans för 50 spänn? En Hollister-tröja för 35 och en snygg och fräsch vårjacka för 65? (Kan varmt rekommendera second-hand sidan www.sellpy.se, jag köper numera alla mina kläder därifrån, en fantastisk hemsida.)
  1. Ge bort upplevelser. Hur många gånger har du inte hittat en pryl där hemma som du glömt bort att du hade? Istället för att ge en sak till kompisen i födelsedagspresent, satsa på en upplevelse. Det kan vara att du betalar för en bio, att ni går och fikar, bowlar, har filmkväll eller en övernattning. Bättre för miljön och det ger fler minnen.
  1. Cykla eller åk kollektivt. Satsa på att gå eller cykla istället för att ta bilen, så hemskt är det inte. Att ta cykeln kan på kortare sträckor gå snabbare än bilen som ska parkeras och måste köra på de stora gatorna.
  1. Torka ute. Säg till familjen att ni borde torka kläder och sängkläder utomhus mer under somrarna när solen lyser som mest. På så sätt sparar ni på elen.
  1. Ät vegetariskt. Kött är den matvara som påverkar klimatet mest. Det finns dock hur många andra alternativ som möjligt. Quorn, tofu och halloumi är bara några. Och kött är enkelt att undvika. En tomatsås utan kött i lasagnen smakar precis lika gott.
  1. Tygkassar. Ett steg framåt togs då det infördes kostnader på plastpåsar i butiker. Spara den extra kronan och påminn de vuxna om att ta med återanvändbara tygkassar istället för att ta plastpåsar i butiken som ändå bara spricker.
  1. Vattenkokaren. Dricks det te eller kaffe i familjen? Fyll då ständigt på vattenkokaren med det gamla vattnet som står i tillbringaren eller vattnet som du inte drack upp till lunch. Allt ska ändå kokas och bakterierna försvinner! Att vattna med det går lika bra, det viktigaste är att det inte går till spillo.
  1. Släng. Inte. Mat. Hela 1,3 miljoner ton mat slängs i Sverige varje år. 1,3 miljoner ton, inte 1,3 miljoner kilo, utan ton. Att producera den maten som slängs motsvarar 2 miljoner ton växthusgaser som släpps rakt ut i atmosfären och gör att klimatet blir varmare. Spara mat som blir över hemma, frys in i lådor och ordna en stor lunchbuffé på helgen med alla rester. Och snälla, ta bara så mycket mat som du vill ha här i skolan.

Alla har inte samma förutsättningar, och för vissa kan det vara svårt att till exempel åka mindre bil, att bara äta vegetariskt eller att hänga ut kläder på tork. Men om ni i familjen inför endast en vegetarisk dag i veckan gör det också skillnad! Kom ihåg att det alltid är bättre att göra något litet än ingenting alls.

Therese Hartman Liungman, åk 9

Källor

https://www.wwf.se/wwfs-arbete/klimat/konsekvenser/1124276-konsekvenser-klimat

https://www.theguardian.com/cities/ng-interactive/2017/nov/03/three-degree-world-cities-drowned-global-warming

https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Avfall/Matsvinn/