Det var en kylig dag då alla var hemma och myste utom jag förstås. Jag gick en runda på landet och det var lite läskigt men jag har varit med om värre än detta… eller?! När jag gick fick jag syn på en lada. Jag gick dit men det fanns en hel gård där. Vid majsfälten stod en fågelskrämma. Det drog plötsligt in en storm och jag sprang in i ladan. Där fanns lite djur och en stege till en övervåning. Där uppe fanns ett fönster. Jag stängde fönstret och tittade mej omkring och hittade en madrass. Djuren hade mat vid sej så det måste vara någon som bodde här men jag fick vänta lite för det blåste väldigt mycket där ute.

Efter en stund blåste det inte lika mycket så jag gick ut ur ladan. Fågelskrämman var borta men den hade väl blåst bort. Jag gick in i huset och där var en gammal man. Han blev förvånad när jag kom in men han sa att jag kunde sova i ladan för han hade bara en säng. Ingen kom och hälsade på hans gård men han skötte den bra.

Jag kunde gå till ladan och han skulle komma med resterna av dagens mat. Jag tog ett glas vatten med mej. Medan jag väntade på maten jag gick till ladan och tittade in. Inget var annorlunda. Jag fixade lite med djurens mat och sen gick jag upp till min plats. Jag väntade i ladan en stund och jag hittade ett schackspel som jag spelade med mej själv. Jag hade väntat i en lång stund då  jag gick in till bondens hus. Nu såg jag fågelskrämman vid potatisen. Bonden kanske hade satt upp den igen?

Jag öppnade dörren och där satt bonden uppspikad på väggen och med blod stod det hej! Jag sprang ut och där ute blåste det mer än någonsin. Jag såg att fågelskrämman var borta igen och anledningen var att han stod bredvid mej och drog sin lie. Jag duckade, hans ögon lyste och han stod med lien och skulle hugga den mot mej men han blåste iväg en bit. Han tog tag i en trästång så han inte blåste bort och då sprang jag så snabbt jag kunde från gården med fågelskrämman hack i häl. Som tur var blåste en stång rakt in i fågelskrämman och han föll ner på marken och försvann långsamt.

Okej, detta var faktiskt den värsta dagen ever.

Ebbe Gaffner